Före eIDAS hade varje medlemsstat i Europeiska unionen sitt eget regelverk för elektroniska signaturer, vilket skapade en juridisk fragmentering som bromsade gränsöverskridande utbyten. En elektronisk signatur som var giltig i Frankrike erkändes inte nödvändigtvis i Tyskland eller Spanien.
Förordning (EU) nr 910/2014, kallad eIDAS (Electronic IDentification, Authentication and trust Services), antogs den 23 juli 2014 och började tillämpas den 1 juli 2016. Som förordning (och inte direktiv) gäller den direkt och enhetligt i de 27 medlemsstaterna, utan att nationell införlivande krävs.
eIDAS har tre huvudsakliga mål: skapa en digital inre marknad i Europa tack vare ömsesidigt erkännande av elektroniska identiteter, garantera rättssäkerheten för gränsöverskridande elektroniska transaktioner, och etablera ett förtroenderamverk för digitala tjänster via kvalificerade betrodda tjänsteleverantörer (QTSP — Qualified Trust Service Provider).