Skuldebrev – mall

Presentation

Ett skuldebrev är en skriftlig handling där en gäldenär (låntagaren) förbinder sig att betala ett visst penningbelopp till en borgenär (långivaren). Skuldebrevet regleras i lag (1936:81) om skuldebrev ("Skuldebrevslagen") och är det instrument som konstituerar själva lånet: det upprättas när lånebeloppet faktiskt lämnas över, och det är skuldebrevet i sig som skapar återbetalningsskyldigheten – till skillnad från en skuldbekräftelse, som i stället bekräftar en skuld som redan har uppkommit av annan anledning. Enkelt kontra löpande skuldebrev: skuldebrevslagen skiljer mellan två huvudtyper. Det löpande skuldebrevet (§§ 1–13) är ställt till innehavaren eller till viss man eller order och är avsett att kunna överlåtas vidare i omsättningen. En godtroende förvärvare av ett löpande skuldebrev åtnjuter enligt §§ 14–19 ett särskilt skydd: flertalet invändningar som gäldenären skulle ha kunnat göra gällande mot den ursprungliga borgenären (till exempel kvittning eller att fordringen redan är betald) kan inte längre göras gällande mot en sådan förvärvare. Det enkla skuldebrevet (§ 26 ff.) är däremot ställt till en namngiven borgenär och är inte avsett att omsättas på samma sätt. Enligt § 27 gäller huvudregeln att en förvärvare av ett enkelt skuldebrev inte får bättre rätt än överlåtaren hade – gäldenärens invändningsrätt (den så kallade invändningsrätten) består i princip oförändrad även efter en eventuell överlåtelse. Denna mall avser det enkla skuldebrevet, som är den normala formen vid lån mellan privatpersoner samt mellan företag och privatpersoner eller andra företag, där parterna inte avser att skuldebrevet ska omsättas vidare på en marknad. Bevisverkan: ett undertecknat skuldebrev utgör starkt bevis för lånets existens, belopp och villkor. Vid en eventuell tvist, exempelvis i samband med betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten eller talan vid allmän domstol, underlättar ett tydligt skuldebrev avsevärt borgenärens bevisbörda. När det används: vid varje penninglån där långivaren vill säkerställa skriftlig dokumentation av lånevillkoren redan vid utbetalningstillfället – exempelvis lån mellan familjemedlemmar, lån från en delägare till ett bolag, eller andra lån mellan privatpersoner och företag där ingen bank är inblandad. Parter: gäldenären (låntagaren) och borgenären (långivaren). Väsentliga villkor: lånebeloppet, datum för utbetalning, återbetalningsplan eller förfallodag, eventuell ränta, samt konsekvenserna vid utebliven betalning (dröjsmålsränta enligt räntelagen (1975:635)). Vanliga misstag: att blanda ihop ett enkelt skuldebrev med ett löpande skuldebrev genom att formulera det som ställt till innehavaren eller order utan att avse den rättsverkan detta medför, att inte ange en tydlig förfallodag eller amorteringsplan, samt att upprätta handlingen som en efterhandsbekräftelse av en redan existerande skuld i stället för att använda ett skuldebrev vid själva lånetillfället.