Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse på vår webbplats. Cookies som är strikt nödvändiga för servicens funktion är alltid aktiva. Läs mer om vår cookiepolicy
Ett låneavtal mellan privatpersoner reglerar villkoren för ett penninglån där både långivare och låntagare är fysiska personer som handlar i egenskap av privatpersoner, inte som näringsidkare. Till skillnad från flera andra rättsområden saknar Sverige en särskild lag som uttömmande reglerar just denna typ av lån. Avtalet vilar i stället på allmänna avtalsrättsliga principer enligt avtalslagen (1915:218) samt, i den mån räntevillkor eller dröjsmål med betalning aktualiseras, på Räntelagen (1975:635). Räntelagen och dröjsmålsränta: Räntelagen (1975:635) reglerar dels avtalad ränta, dels den ränta som utgår vid försenad betalning (dröjsmålsränta) om parterna inte själva har avtalat om annat. Om låneavtalet inte anger någon räntesats vid dröjsmål gäller lagens referensränta med tillägg, vilket gör det viktigt att avtalet tydligt anger om lånet är räntefritt eller räntebärande, samt vad som gäller vid försenad återbetalning. Konsumentkreditlagen är inte tillämplig mellan privatpersoner: Konsumentkreditlagen (2010:1846) innehåller viktiga skyddsregler för konsumenter, men den gäller enbart när en näringsidkare lämnar kredit till en konsument i näringsidkarens yrkesmässiga verksamhet. Vid ett lån mellan två privatpersoner, till exempel inom familjen eller mellan vänner, är konsumentkreditlagen inte tillämplig, och parterna har därför ett större eget ansvar för att avtala om tydliga villkor eftersom lagens skyddsmekanismer inte träder in automatiskt. Bevisvärdet av ett skriftligt avtal: lån mellan familjemedlemmar och vänner sker i Sverige ofta informellt, ibland enbart muntligt eller via en enkel banköverföring utan någon dokumentation av villkoren. Vid en senare tvist om huruvida pengarna var ett lån eller en gåva, vilket belopp som återstår att betala, eller vilken återbetalningstid som gällde, är ett undertecknat skriftligt låneavtal ett avgörande bevismedel. Utan skriftlig dokumentation kan det bli mycket svårt för långivaren att bevisa lånets existens och villkor i en eventuell domstolsprocess. Parter: långivare och låntagare, båda i egenskap av privatpersoner. Väsentliga villkor: lånebelopp, eventuell ränta, återbetalningsplan eller förfallodag, konsekvenser vid försenad betalning samt eventuell säkerhet. Vanliga misstag: att inte upprätta något skriftligt avtal alls trots att lånet är betydande, att inte ange om lånet är räntefritt eller räntebärande, att felaktigt tro att konsumentkreditlagens skyddsregler gäller mellan privatpersoner, samt att inte reglera vad som händer vid utebliven eller försenad återbetalning.
Långivarens namn
Långivarens adress
Låntagarens namn
Låntagarens adress
Lånebelopp
Räntesats per år (om lånet är räntebärande)
Återbetalningsplan eller förfallodag
Eventuell säkerhet för lånet
Datum för undertecknande