Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse på vår webbplats. Cookies som är strikt nödvändiga för servicens funktion är alltid aktiva. Läs mer om vår cookiepolicy
Ett uppdragsavtal reglerar förhållandet mellan en uppdragsgivare och en självständig uppdragstagare, till exempel en enskild firma eller frilansare, som utför ett visst uppdrag mot ersättning utan att vara anställd. Avtalet grundas på de allmänna avtalsrättsliga principerna i avtalslagen (1915:218) om avtals ingående och giltighet, samt allmänna obligationsrättsliga principer om uppdragsförhållanden, då svensk rätt saknar en samlad lag om uppdragsavtal motsvarande köplagen för varor. Den mest centrala frågan vid utformningen av ett uppdragsavtal är gränsdragningen mellan anställd och uppdragstagare. Skatteverket och rättspraxis tillämpar en helhetsbedömning där flera kriterier vägs samman: om uppdragstagaren är personligen bunden att utföra arbetet eller fritt kan anlita andra, om arbetet utförs under uppdragsgivarens ledning och kontroll, om uppdragstagaren själv tillhandahåller verktyg och material, om uppdragstagaren har flera uppdragsgivare och bär en verklig ekonomisk risk, samt om uppdragstagaren är registrerad för F-skatt. En uppdragstagare som innehar F-skattsedel (F-skatt) presumeras normalt bedriva näringsverksamhet, vilket är en viktig men inte ensam avgörande omständighet. Konsekvenserna av en felaktig klassificering är betydande: om ett uppdragsförhållande i efterhand bedöms utgöra en anställning kan uppdragsgivaren bli skyldig att betala arbetsgivaravgifter retroaktivt, och uppdragstagaren kan i vissa fall göra gällande anställningsskydd enligt lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS), inklusive rätt till uppsägningstid och skydd mot uppsägning utan saklig grund. Det är därför avgörande att avtalet uttryckligen reglerar uppdragstagarens självständighet: eget ansvar för skatt och sociala avgifter, egen näringsverksamhet med F-skattsedel, frihet att organisera arbetet och att anta andra uppdrag, samt att uppdragsgivaren inte utövar arbetsledning i traditionell mening. Avtalet bör ange uppdragets omfattning och leveranser, ersättning (fast pris eller löpande räkning), betalningsvillkor, immateriella rättigheter till levererat material, sekretess, ansvarsbegränsning samt villkor för uppsägning av uppdraget. Vanliga misstag: att skriva ett uppdragsavtal men i praktiken behandla uppdragstagaren som en anställd (fasta arbetstider, exklusivitet, arbetsledning), att inte kontrollera att uppdragstagaren faktiskt innehar F-skattsedel, samt att inte tydligt reglera vem som äger resultatet av uppdraget.
Uppdragsgivarens namn/firma
Uppdragsgivarens organisationsnummer
Uppdragsgivarens adress
Uppdragstagarens namn/firma
Uppdragstagarens organisations-/personnummer
Uppdragstagarens adress
Uppdragstagaren innehar F-skattsedel
Beskrivning av uppdraget/leveranser
Startdatum för uppdraget
Beräknat slutdatum för uppdraget
Typ av ersättning (fast pris eller löpande räkning)
Ersättningsbelopp (SEK)
Betalningsvillkor (t.ex. 30 dagar netto)
Uppsägningstid för uppdraget
Datum för undertecknande