Sekretessavtal (NDA) – mall

Presentation

Ett sekretessavtal (Non-Disclosure Agreement, NDA) reglerar hur konfidentiell information som utbyts mellan två parter, till exempel inför en affärsförhandling, ett samarbete eller en due diligence-process, får användas och skyddas. I sin ömsesidiga form (mutual NDA) förbinder sig båda parter att skydda varandras information, till skillnad från ett ensidigt sekretessavtal där endast en part lämnar ut information. Rättslig grund: den centrala lagstiftningen är Lag (2018:558) om företagshemligheter, som genomför EU:s direktiv (2016/943/EU) om skydd för icke röjd know-how och företagsinformation. Lagen ger ett lagstadgat skydd för information som uppfyller kraven för att utgöra en företagshemlighet: informationen ska vara hemlig, ha ett kommersiellt värde på grund av sin hemliga karaktär, och innehavaren ska ha vidtagit rimliga åtgärder för att hålla den hemlig. Lagens skydd gäller dock endast information som uppfyller dessa kriterier, och ett skriftligt sekretessavtal fyller en viktig funktion genom att dels bevisa att informationen behandlats som hemlig, dels utvidga skyddet till information som annars inte skulle omfattas av lagens definition. Avtalsfrihet: utöver det lagstadgade minimiskyddet enligt lagen om företagshemligheter bygger sekretessavtal i hög grad på allmänna avtalsrättsliga principer enligt Avtalslagen (1915:218). Parterna kan fritt avtala om sekretessens omfattning, varaktighet (även efter det att samarbetet upphört), undantag (till exempel information som redan var allmänt känd eller som mottagaren redan kände till), samt påföljder vid avtalsbrott, exempelvis ett avtalat vitesbelopp för att underlätta bevisningen av skada. Varaktighet: det är vanligt att sekretessförpliktelsen gäller under en bestämd tid efter det att avtalet eller samarbetet upphört, till exempel två till fem år, eftersom vissa typer av information (såsom affärshemligheter av strategisk karaktär) kan behöva skyddas under lång tid. Parter: två näringsidkare som ömsesidigt utbyter konfidentiell information, till exempel inför ett potentiellt samarbete, en investering eller en affärsöverlåtelse. Väsentliga villkor: definition av vad som utgör konfidentiell information, syftet med informationsutbytet, sekretessens varaktighet, undantag från sekretessplikten, samt eventuella påföljder vid avtalsbrott. Vanliga misstag: att inte tydligt definiera vad som avses med konfidentiell information, att glömma reglera sekretessens varaktighet efter avtalets upphörande, och att förlita sig enbart på det lagstadgade skyddet enligt lagen om företagshemligheter utan att komplettera med ett skriftligt avtal som tydliggör parternas åtaganden.

Information att anpassa

• Namn/firma, part 1

• Adress, part 1

• Namn/firma, part 2

• Adress, part 2

• Syftet med informationsutbytet

• Definition av konfidentiell information

• Sekretessens varaktighet efter avtalets upphörande

• Undantag från sekretessplikten

• Avtalat vitesbelopp vid avtalsbrott (om tillämpligt)

• Datum för undertecknande

Anpassa din mall

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan ett ömsesidigt och ett ensidigt sekretessavtal?

Ett ömsesidigt sekretessavtal (mutual NDA) förpliktar båda parter att skydda varandras konfidentiella information, medan ett ensidigt sekretessavtal endast gäller den ena partens information, till exempel när endast en part lämnar ut känslig information.

Räcker det med lagen om företagshemligheter, eller behövs ett avtal också?

Lagen (2018:558) om företagshemligheter ger ett lagstadgat minimiskydd, men endast för information som uppfyller lagens definition av företagshemlighet. Ett skriftligt sekretessavtal fyller ut skyddet, tydliggör vad som avses som konfidentiellt och underlättar bevisningen vid en eventuell tvist.

Hur länge bör sekretessförpliktelsen gälla efter avtalets upphörande?

Det varierar beroende på informationens karaktär, men två till fem år efter det att samarbetet upphört är vanligt förekommande. Särskilt känslig information kan motivera en längre period.

Kan parterna avtala om ett vitesbelopp vid avtalsbrott?

Ja, det är vanligt och tillåtet att avtala om ett vitesbelopp som utgår vid brott mot sekretessåtagandet. Detta underlättar bevisningen av skada, jämfört med att behöva visa den faktiska skadans storlek.

Vilken information omfattas normalt inte av sekretessplikten?

Vanliga undantag är information som redan var allmänt känd, information som mottagaren redan kände till innan avtalet ingicks utan sekretessåtagande, samt information som måste lämnas ut enligt lag eller myndighetsbeslut.